timotej nojja
Det känns som halva stan också hittat hit, jag är likadan, jag gör en kort visit.
Du är redan här, du får mig bli sådär som du gör. En blick som möter min och allting sätter fart.
Hjärnan går i spinn, kan inte tänka klart, knappt att benen bär när du gör sådär som du gör.
För varje gång som du ser på mig, är det nånting som sker med mig, feber.
Ingen tvekan om hur det känns, marken gungar och pulsen bränns, feber.
Och folk jagar omkring, efter allt och ingenting, springer om varann sådär som människor kan.
Själv så står jag här, fångad av det där som du gör.
För varje gång som du ser på mig, är det nånting som sker med mig, feber.
Ingen tvekan om hur det känns, marken gungar och pulsen bränns, feber.
Ingenting som jag kan rå på, nästan mer än jag kan förstå ska det verkligen vara så?
Inte mycket att göra när allting ändå ser ut såhär.
Varje gång du..
För varje gång som du ser på mig, är det nånting som sker med mig, feber.
Ingen tvekan om hur det känns, marken gungar och pulsen bränns, feber.
